Wandås

Som jag nämnde tidigare skulle jag var på CSK kl 12.00 idag. Men plötsligt ringde telefonen hem ”okänt nummer” jaha tänkte jag direkt nu ska dom ställa in op:n idag .. Det var en sjuksyser som ringde från Aleris och hon undrade hur dags jag hade fått tiden som jag skulle vara på CSK .. 12 sa jag och då sa hon att något hade blivit fel för jag hade fått att jag skulle vara där när jag skulle opereras istället.. hmm typiskt .. så det var bara till att kasta sig in så fort som möjligt…Jag kom in lite efter 11.00 och mötes av sköterskorna på 72:an… jag fick min säng och mycket ”sexiga” kläder… NOT… För en gångs skull så var kläderna förstora som man fick … trosorna var i stl 56 .. ojjjjjjjj och rocken var i stl XXXL.. Den kunde jag också bada i… men, men det gjorde inget…. Jag fick börja med att svälja 4 panodil i förebyggande syfte inför op:n. Man behöver ju inte vara rädd att man ska överdosera det i framtiden ….. Jag fick besked på att jag skulle operaras kl:12.45. På min säng låg där ett ”cosom kit” .

Jag frågade vad det var ..sköterskan förklarade att det var de sakerna man använde när man operarade… Nu stälde hon massa frågor som hon fylld i ett formulär och sedan var det dags att sätta en nål i armen en sådan ”knapp” som man kopplar till droppet till.

Före operationen

Då var det dags att bege sig ner till operation på vån 3. Jag och sköterskan körde ner min säng. Väl nere på op fick jag vänta sittandes på en stol några minuter innan nästa sköterska kom och hämtade upp mig. Jag fick själv gå in i operationssalen och hoppa upp i sängen där.. Hon gjorde i ordning mig och kopplade upp mig till massa aparater. Det var EKG och blodtryck… lät som värsta flipperspelshallen… Då var det dags för ”Det Vita Guldet” ja som dom kallar det … själva narkosen… och jag somnade in gott…

Under tiden op:n har dom inturberat vilket dom alltid gör för att man sover så djupt så man andas inte själv..

När jag vaknade upp och dom frågade om jag var vaken svarade jag men jag kunde inte prata…jag försökte igen men fick inte fram något ljud alls… jag hade stavarna kvar i halsen… Dom drog bort dem och då kunde jag prata… jag hade inte speciellt ont när jag vaknade.. snarare ett tryck över solarplexius som gjorde att jag kände jag hade lite svårt för att andas…. Det var gas som dom hade sprutat in i tarmarna för att kolla om det höll tätt… Det var det som tryckte…. Jag fick smärtlindring så det släpte lite grann… sen fick jag sova…. så jäkla trött var jag .. har aldrig kännt mig så trött för …. men allt var som det skulle… medicinerna och narkosen gör att man blir trött….jag sov en stund… sen kom sköterskan och det var dags att blåsa i en lite tub för att inte lungorna skulle klippa igen något vilket dom har en tendens till att kunna göra…

Då var det bara till att resa sig upp från sängen och trampa med fötterna lite för att få igång kroppen…Jag sov en stund till på uppvak sen fick jag komma in på min sal på avdelningen..Då var det dags att ringa alla och tala om att allt gått bra.. Jag började såklart med min man.. men jag var så trött så jag orkade inte prata speciellt mycket utan jag fick ringa tillbaka efter en liten tupplur igen…. Nu sitter jag  här och skriver… uppe och går lite i korridoren för det ska man så kroppen kommer igång ….. jag dricker även lite vatten ur en lite kopp så dom har koll på hur mycket jag dricker…Min kära familj var här upp och hälsade på en stund och lämnade datorn så jag skulle ha något att göra här…..Nu känner jag mig ganska pigg och kanske blir det till och med lite TV tittande ikväll.
Jag har faktiskt inte alls ont där dom har varit och gjort hål i huden men trycket i solarplexiurs kvar står lite fortfarande…. Det går väl över snart hoppas jag….

Nu orkar jag inte skriva mer för tillfället så jag får återkomma senare….

Här är läkaren som opererade mig Dr Hjørter Gislasson

Så här ser det ut! 5 prickar på magen 

Här sitter jag nyopererad i min säng och skriver blogg.

Såhär ser matsedeln ut för en dag

Några av de trevliga sköteskorna här på Aleris

På återseende….

Då var den stora dagen D här klockan är 09,04 denna morgonen precis som alla andra så sitter jag och barnen och kollar på barnkanal på TV medans dom äter välling. Natten har faktiskt varit helt ok. Jag har kunnat sova.
Nervositeten har inte flugit på än men den kommer väl. Snart ska jag hoppa i duschen och skrubba mig med Hibiskrubb enligt order från läkaren. Jag ska vara på CSK kl 12.00 och när operationen ska ske vet jag faktiskt inte riktigt. Jag har vägt mig för sista gången innan op och även tagit de sista fotona till bloggen innan op.
Fotona före op kommer att publiceras när jag känner mig redo och när jag har något roligt att jämföra med.
Vi får väl kalla denna dagen för en ny start i livet…. sundare och hälsosammare Pernilla ska förhoppningsvis träda fram efter op. Efter operationen så är det bara till att kämpa på.. Man kan tänka sig att det är en genväg man tar med den här operationen. Men enligt läkare och sköteskor så är det att kämpa efter operationen för att nå sina mål och allt är inte helt enkelt… Nu pratar jag om sådan jag inte vet… Vi får se efter och jag lovar att återkomma med hur det var… för alla er som har funderingar och tankar på och kring en sådan här operation.

Nu ska jag packa och göra mig i ordning…. Så på återseende snart….förhoppningsvis redan i morgon…

Simma lugnt!